Bred utbyggnad av fibernätet på Västernorrlands och Jämtlands landsbygd tack vare EU-stöd

ServaNets delägarkommuner i Västernorrlands- och Jämtlands län har genom Tillväxtverket beviljats finansiellt stöd från den Europeiska regionalfonden för byggnation av ortssammandinande fibernät. Projekten medfinansieras av Landstinget Västernorrland och Region Jämtland Härjedalen. Projektägare i Västernorrland är Länsstyrelsen, och projektägare i Jämtlands län är ServaNet.

Dessutom kan stöd om byabidrag ansökas från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, vilket administreras av Jordbruksverket genom Landsbygdsprogrammet. I de flesta områden där inte fiberföreningar finns, har vi beviljats stöd. Ansökningarna om dessa stöd sker parallellt med våra byggnationsplaner.
EU-projekt

Ortssammanbindande nät - Europeiska regionalfonden

ServaNets delägarkommuner i Västernorrlands- och Jämtlands län har genom Tillväxtverket beviljats finansiellt stöd från Europeiska regionalfonden för utbyggnad av fibernätet. Projektet medfinansieras av Landstinget i Västernorrlands län och Region Jämtland Härjedalen i Jämtlands län, vilket bidrar till ett stöd på totalt 160 miljoner kronor. Av dessa är 81 miljoner kronor avsedda för en utbyggnad i Västernorrlands län och 79 miljoner kronor är till för en utbyggnad i Jämtlands län.
EU-stödet är till för en utbyggnad av det ortssammanbindande fibernätet, och för anslutning av företag längs sträckan. Stödet fördelas av Tillväxtverket och syftar i första hand till att skapa en hållbar tillväxt och utveckling i mellersta Norrlands glest befolkade region för att på det viset bidra till företagskonkurrens på lika villkor oavsett lokaliseringsort.
   
Det innebär att pengarna i direkt bemärkelse egentligen inte avser anslutning av enskilda byar och invånare. Målet för ServaNet är emellertid att i samband med den ortssammanbindande utbyggnaden arbeta för en anslutning av så många byar som möjligt längs sträckorna för en bättre kommunikation på landsbygden. För dig som slutkund innebär detta en ökad möjlighet att koppla upp dig på ett områdesnät.

Västernorrlands län (Dig.2020)

Projektet Dig.2020 ägs av Länsstyrelsen Västernorrland och är länets satsning för att nå regeringens bredbandsmål att 95 procent av alla hushåll och företag i Sverige ska ha tillgång till minst 100 Mbit per sekund senast år 2020. För kommunerna Härnösand, Timrå, Sundsvall och Ånge är det ServaNet som sköter utbyggnad och driften vid arbetet av fibernätet. Projektet pågår från 2016 till 2020, och finansieras till hälften av Europeiska regionalfonden. Övriga medfinansiärer är Landstinget Västernorrland och länets kommuner.

Aktörer och roller inom projektet Dig.2020 i Västernorrland

  • Europeiska regionalfonden - Finansiär
  • Tillväxtverket - Handläggare
  • Länsstyrelsen Västernorrland - Projektägare
  • Landstinget Västernorrland - Finansiär
  • ServaNet - Utförare
  • HEMAB, Sundsvall Elnät, Timrå och Ånge kommun - Bidragsmottagare

Jämtlands län

I Jämtland län görs en motsvarande satsning för att nå regeringens bredbandsmål att 95 procent av alla hushåll och företag i Sverige ska ha tillgång till minst 100 Mbit per sekund senast år 2020. För kommunerna Ragunda, Berg och Strömsund är det ServaNet som sköter utbyggnad och driften vid arbetet av fibernätet. Projektet pågår i fyra år och finansieras till hälften av Europeiska regionalfonden. Övriga medfinansiärer är Region Jämtland/Härjedalen och ett antal av länets kommuner.

Aktörer och roller inom projektet i Jämtland

  • Europeiska regionalfonden - Finansiär
  • Tillväxtverket - Handläggare
  • ServaNet - Projektägare och utförare
  • Region Jämtland Härjedalen - Finansiär
  • BTEA, Ragunda och Strömsunds kommun - Bidragsmottagare

Byabidrag - Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling

För att bygga fibernät på landsbygden behövs i de allra flesta fall bidrag för att priset per anslutning ska bli rimligt för den som ska ansluta sin fastighet till fibernätet. Via Landsbygdsprogrammet kan stöd sökas för utbyggnad av byanät i Västernorrlands- och Jämtlands län. Tack vare detta kan vi fiberansluta byar som ligger långt från närmaste fiberkabel, vilket ger marknaden bättre förutsättningar att verka på gles- och landsbygd.

Vad är Landsbyggdsprogrammet?

Landsbygdsprogrammet är en del av EU:s jordbrukspolitik och gäller från år 2014 till och med år 2020. Det finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och stödet söks via, handläggs och beslutas av Jordbruksverket.
Vanligtvis är det vi, ServaNet, som ansöker om bidrag via Landsbygdsprogrammet för att bygga ut fibernätet till bostadsområdena. Ansökningarna om dessa stöd sker parallellt med våra byggnationsplaner. Vi kan även involveras i programmet genom att exempelvis en fiberförening ansöker om, och beviljas stödet, och utser ServaNet till att utföra byggnationen till områdets bostäder. I båda fallen är det ServaNet som sköter utbyggnad och driften, samt kundkontakterna vid arbetet med fibernätet.

Aktörer och roller inom Landsbygdsprogrammet i båda länen

  • Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling - Finansiär
  • Jordbruksverket - Handläggare
  • Länsstyrelsen Västernorrland och Jämtland - Administratör
  • ServaNet - Utförare
  • ServaNets delägare - Bidragsmottagare

Dig.2020 FAQ

Varför finns Dig.2020?

Projektet är Västernorrlands satsning för att nå regeringens bredbandsmål att 95 procent av alla hushåll och företag i Sverige ska ha tillgång till minst 100 Mbit per sekund senast år 2020. Idag har cirka 54 procent av hushållen och företagen tillgång till dessa hastigheter i Västernorrland. En regional samverkan för finansiering av en ortsammanbindande bredbandsutbyggnad är centralt för att uppfylla målen till år 2020. Skälet för denna samverkan är att marknadskrafterna i landsbygd och glesbygd inte bedöms vara tillräckligt starka för att en utbyggnad verkligen skall ske i alla delar av länet.
Är Dig.2020 densamma som länets bredbandsstrategi?

Nej, den regionala bredbandsstrategin i Västernorrland består av tre delar som har beteckningarna En digital agenda för Västernorrland (Dnr: 341-5076-14) och Handlingsplan för bredbandsutbyggnad samt Bilaga till Handlingsplan för bredbandsutbyggnad (samma dnr som digitala agendan) och tillsammans är de dem vägledande dokument för länets utbyggnad för att nå regeringens bredbandsmål att 95 procent av alla hushåll och företag i Sverige ska ha tillgång till minst 100 Mbit per sekund senast år 2020 .
   
Projektet är länets satsning utifrån de vägledande dokument för att nå regeringens mål. Vi bygger ett ortssammanbindande nät (stomnät) som är öppet, robust, redundant, operatörsneutralt men som inte går ändra fram till dörren.
Hur har länets bredbandsstrategi (En digital agenda för Västernorrland och Handlingsplan för bredbandsutbyggnad) tagits fram?

Arbetet med strategin startade under 2013 inom projektet Nya digitala perspektiv samt i länsstyrelsens löpande arbete med frågor rörande IT-infrastrukturen. Utifrån de förslag och synpunkter som framkom under 2013 – 2014 skickade Länsstyrelsen den 25 juni 2014 ett remissunder till ett stort antal organisationer. Remissunderlaget bestod av tre delar:
  • Utkast till En digital agenda för Västernorrland
  • Utkast till handlingsplan för bredbandsutbyggnad och mobilitet
  • Bilaga till handlingsplan för bredbandsutbyggnad och mobilitet
Ett tiotal organisationer besvarade remissen. Efter slutlig bearbetning överlämnades förslag till En digital agenda och Handlingsplan för bredbandsutbyggnad med bilagor till Länspartnerskapet för ställningstagande. Vid mötet den 3 december 2014 beslutade Länspartnerskapet att ställa sig bakom förslagen. Därefter fastställdes Den Digitala agendan och Handlingsplanen med bilaga den 15 januari 2015.
Varför bygger inte Dig.2020 ända fram till dörren?

EU bidrar med finansiering av IT-infrastrukturen i länet. Detta görs genom regionalfondsprogrammet och genom landsbygdsprogrammet. De båda programmen har delvis olika syften, men satsningarna kommer att komplettera och förstärka varandra. Regionalfondsprogrammet kan ge stöd till mer övergripande ortssammanbindande nät. Landsbygdsprogrammet fokuserar på bredbandsnät nära slutanvändaren, så kallade lokala nät. Satsningarna är beroende av varandra då de mer lokala näten är beroende av att de större ortssammanbindande näten är sammanhållande och har en god kapacitet och är tillförlitliga. Utbyggnaden av ortssammanbindande nät genom Dig.2020 kan också göra att det blir kommersiellt lönsamt att bygga lokala nät utan ekonomiska stöd.
Hur har man kommit fram till de sträckningar som byggs i Dig.2020?

Länets handlingsplan för bredbandsutbyggnaden (se Bilaga till handlingsplan för bredbandsutbyggnad) beskriver behoven av bredbandsutbyggnad i länet. Trots att det finns möjlighet till finansiering från EU räcker inte resurserna till alla behov. Det var därför inte möjligt att finansiera alla sträckor i handlingsplanen i Dig.2020-projektet. Därför har projektets samverkansparter med utgångspunkt i handlingsplanen valt ut det antal sträckor som ryms inom EUs ekonomiska ramar. Det är dessa sträckor som ingår i Dig.2020-projektet.
Vilka är samverkansparter i Dig.2020?

  • ServaNet
  • Sundsvall Elnät
  • Övik energi
  • Kramfors Mediateknik
  • Sollefteå kommun
Hur sker samverkan mellan kommunerna och Dig.2020?

Länsstyrelsen samarbetar med samtliga kommuner i länet där antingen kommunen eller ett kommunalt bolag är samverkanspart. Projektorganisationen innefattar en styrgrupp (politiker), referensgrupp (representanter från samverkansparterna och kommunerna) och projektledningen (projektledare, ekonom, kommunikatör och projektmedarbetare).
Vad är det för skillnad mellan Dig.2020 och Landsbygdsprogrammet?

Dig.2020 bygger ett ortssammanbindande nät (stomnät) som är öppet, robust, redundant, operatörsneutralt men som inte går ändra fram till dörren. Det ortssammanbindande nätet finaniseras till hälften av Europeiska regionalfonden. Övriga medfinansiärer är Länsstyrelsen Västernorrland och kommunerna i Ånge, Sundsvall, Timrå, Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik.
Projektet samverkar med insatser från Landsbygdsprogrammet som också finansierar bredbandsutbyggnad (från ortssammanbindande nätet till dörren). Satsningarna i landsbygdsprogrammet och Dig.2020 kompletterar och förstärker på så sätt varandra. För dig som slutkund innebär detta en ökad möjlighet att koppla upp dig på ett områdesnät. Genom till exempel stöd från Landsbygdsprogrammet kan alla typer av föreningar, organisationer, företag, kommuner och andra myndigheter ansöka om pengar. Landsbygdsprogrammet finansieras med pengar från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
Hur kan kommunala bolag få stöd via Landsbygdsprogrammet?

Alla typer av föreningar, organisationer, företag, kommuner och andra myndigheter kan ansöka om stödet. Det innebär också att till exempel en enskild privatperson eller en enskild firma inte kan ansöka om stödet eftersom de inte är juridiska personer.
Hur bedöms min ansökan om stöd via Landsbygdsprogrammet?

Din ansökan kommer att bedömas och prioriteras av länsstyrelsen med hjälp av en poängsättning. Uppgifter till poängsättningen hämtar vi från din ansökan om stöd. Den kontroll vi gör vid handläggningen är att ta reda på om projektet är förenligt med den regionala bredbandsstrategin eller inte. Enligt 1305/2013 EU:s landsbygdsutvecklingsförordning är det ett krav att bredbandsstödet i landsbygdsprogrammet och den regionala bredbandsstrategin har en viss koppling. För att försäkra sig om detta finns ett villkor som jordbruksverket har beslutat om som säger att om det finns en regional bredbandsstrategi (vilket Västernorrland har) måste projekten som söker stöd inom landsbygdsprogrammet vara förenliga med denna regionala strategi. Detta går att läsa i 6 kap. 6 § förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. Är projektet inte förenliga med den regionala bredbandstrategin ska projektansökan avslås enlig jordbruksverkets reglemente.
Hur poängsätter länsstyrelsen en ansökan?

1. Projektet ska ha ett högt antal möjliga anslutningar till nätet:

Som möjlig anslutning räknas alla hushåll med folkbokförda personer inom det område som avgränsats för projektet. I ett flerbostadshus räknas varje lägenhet med folkbokförda som en anslutning. Syftet med prioriteringen är att få projekt som omfattar ett lite större område. Det är bra ur kostnadssynpunkt om projekten inte blir alltför små och syftar också till att områden avgränsas på ett klokt sätt så att inte ”vita fläckar” uppstår mellan områdena.

2. Projektet ska ha hög anslutningsgrad till bredbandsnätet:

Med anslutningsgrad menar vi hur stor andel av de hushåll med folkbokförda personer som tänker ansluta sig till bredbandsnätet inom ditt område som du avgränsat för projektet. Med ansluten menas att bredbandsnätet minst går ända fram till utsida på huset. Syftet med prioriteringen är att öka kostnadseffektiviteten i projekten. I det här sammanhanget betyder det att bredbandsnätet blir billigare per anslutning om det är många som väljer att ansluta sig. Det är också bra om så många som möjligt kommer med när bredbandsnätet byggs.

3. Du ska ha kunskap, kompetens och kapacitet att genomföra investeringen:

Du ska ha samlat personer med den kompetens som behövs för att kunna genomföra projektet. Den kompetens som krävs kan komma från utbildning eller att personen har jobbat med liknande arbetsuppgifter. Personerna ska vara namngivna i ansökan. En säkrad finansiering av projektet minskar risken för problem med likviditeten som kan leda till stopp i arbetet.
#inlineditbutton